Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda för hållbar utveckling som innehåller sjutton globala mål som ska uppnås till år 2030. Globala målen har i sin tur 169 delmål och drygt 230 globala indikatorer för hur arbetet ska genomföras och följas upp.
Globala målen och Agenda 2030 är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig.
Med Globala målen har världens ledare förbundit sig till att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:
Att avskaffa extrem fattigdom.
Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
Att främja fred och rättvisa.
Att lösa klimatkrisen
Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna – och Globala målen utgör vår gemensamma plan för hur vi skapar en bättre och mer hållbar värld för alla!
Framtagandet av Agenda 2030 och Globala målen har letts av FN:s 193 medlemsländer. Processen som resulterade i Globala målen är den mest transparenta och inkluderande processen i FN:s historia. Konsultationer, globala upprop och breda diskussioner har förts i öppenhet längs hela processen – och aldrig tidigare har så många varit delaktiga i en process för globalt beslutsfattande.
Representanter från regeringar, näringslivet, civilsamhället och experter från hela världen var deltog i processen, och över 10 miljoner människor gav sin röst genom MyWorld2015.
Fram till år 2030 kan du fortsätta vara med och göra din röst hörd gällande Globala målen i MyWorld2030.
Globala målen är integrerade och odelbara. De har visserligen nummer, men det betyder inte att ett mål prioriteras över det andra. Genom att ett mål uppfylls så förenklar det vägen att uppnå ett annat. Till exempel om fler får tillgång till rent vatten och sanitet, mål 6, så skapas bättre förutsättningar för människors hälsa, mål 3, genom förbättrad hälsa kan fler barn ta sig till skolan och få utbildning, mål 4, och genom utbildning kan fler få jobb och fattigdomen minska, mål 1.
Testa själv, finns det verkligen något mål som vi kan ta bort utan att det påverkar möjligheten att uppnå ett annat?
Universella – vilket innebär att de riktar sig till alla världens länder och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande.
Integrerade och odelbara – vilket betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla mål för att vi ska lyckas med genomförandet.
Inkluderande – de har tagits fram genom den mest transparenta och inkluderande processen i FN:s historia.
Gäller alla – ledordet för Globala målen är att ingen ska lämnas utanför (Leave no one behind). Globala målen ska genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar.
Globala målen ingår i en bredare agenda för hållbar utveckling som kallas Agenda 2030. Agenda 2030 antogs av FN:s medlemsländer i september 2015 och även då formulerades de 17 Globala målen och 169 delmålen.
Agenda 2030 formulerar den övergripande visionen för hur världen ska se ut år 2030 och Globala målen utgör en mer detaljerad plan för vad världens länder måste åstadkomma för att uppnå social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling.
FN har tagit fram drygt 230 indikatorer för att mäta resultatet för Globala målen på global nivå. Alla medlemsländer är själva ansvariga för att ta fram nationella indikatorer och metoder för att följa upp arbetet. I Sverige är det Statistiska Centralbyrån (SCB) som på uppdrag av regeringen samordnar den statistiska uppföljningen av Agenda 2030 och Globala målen. Här kan du läsa mer om SCB:s arbete för att mäta Sveriges arbete inom Globala målen.
SCB:s ansvar handlar både om att följa upp de globala indikatorer som FN beslutat om och om att följa upp det 50-tal nationellt anpassade indikatorer som tagits fram av SCB i samarbete med andra svenska myndigheter och civilsamhället.
Varje medlemsland i FN får själva välja om de vill rapportera sitt arbete för att nå målen vid FN:s årliga högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF). Sverige lämnade in sin första rapport under HLPF i juli 2017 och planerar även lämna in en rapport på HLPF i juli 2021. Här kan du läsa mer om Sveriges rapportering på HLPF.
I Sverige är det regeringen som har det yttersta ansvaret för genomförandet av Globala målen. Men för att målen ska bli verklighet måste alla delar av samhället - företag, civilsamhälle, offentlig sektor, forskarsamhället och enskilda individer – inkluderas. Globala målen är till för alla och därför måste alla delta i genomförandet för att vi ska lyckas!
I Sveriges regering är alla statsråd ansvariga för genomförandet inom sina respektive ansvarsområden. Två statsråd har ett särskilt ansvar för att leda arbetet med Agenda 2030 och Globala målen; Per Bolund, miljö- och klimatminister, och Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete. Regeringen har även utsett Gabriel Wikström till nationell samordnare för målens genomförande i Sverige.
Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Globala målen – både i det nationella genomförandet och i sitt bidrag till det globala genomförandet.
Här kan du läsa mer om regeringens arbete med Globala målen och Agenda 2030.
Globalt sett ligger Sverige i framkant i genomförandet av Globala målen. I Sustainable Development Reports rankning över vilka länder som kommit längst har Sverige kommit etta flera år sedan målen antogs 2015. Men trots det finns stora utmaningar och mycket arbete kvarstår för att målen ska bli verklighet i Sverige.
Agenda 2030-delegationens rapport från 2017 kartlägger Sveriges förutsättningar och identifierar sex områden som behöver prioriteras i Sverige:
Ett jämlikt och jämställt samhälle
Hållbara städer
En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi
Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller
Hållbara och hälsosamma livsmedel
Stärkt kunskap och innovation
Statistiska Centralbyrån (SCB) ansvarar för Sveriges uppföljning av Globala målen och Agenda 2030. På SCB:s hemsida kan du få den senaste statistiken för hur det går för Sverige inom alla 17 mål.
Alla länder har olika och unika utgångspunkter i genomförandet av Globala målen. Vissa länder har exempelvis ett lågt klimatavtryck men stora problem med fattigdom, medan andra länder har en stark ekonomisk tillväxt men istället stora utmaningar när det kommer till att minska sin påverkan på klimat och miljö. Gemensamt för världens länder är att alla måste göra stora ansträngningar för att skapa starka samhällen som bygger på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
Agenda 2030 och Globala målen är inte juridiskt bindande, utan ett frivilligt åtagande som alla FN:s medlemsländer förbundit sig till. Det betyder att inget land eller regering kan straffas om målen inte uppnås till 2030. Därför är den politiska viljan och engagemanget från samhällets alla delar väldigt viktigt för att målen ska bli verklighet.
Gemensamma strategier och mål har visat sig vara ett kraftfullt sätt att uppmuntra och driva på förändringar, även om de inte är juridiskt bindande. Genom gemensamma målsättningar skapas möjligheter att planera, genomföra och mäta förändring inom nödvändiga områden. Det är de tidigare Millenniemålen ett bevis på.
Globala målen förenar oss i en gemensam handlingsplan för en bättre och mer rättvis värld – men vi behöver snabba och hållbara lösningar för att nå målen till år 2030. Annars riskerar vi att skapa en ohållbar värld för både oss och kommande generationer.
Begreppet ”hållbar utveckling” (på engelska ”sustainable development”) introducerades av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester R. Brown år 1981. Det fick sin internationella spridning år 1987 då FN:s världskommission för miljö och utveckling lanserade begreppet i rapporten ”Vår gemensamma framtid”. Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland, som ledde kommissionen, gav begreppet följande definition som fortfarande är den vanligaste definitionen på hållbar utveckling:
”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. Globala målen innefattar alla tre dimensioner.
Millenniemålen var det första samlade försöket till en global agenda för utveckling. De antogs av FN:s medlemsländer år 2000 och bestod av åtta mål som i första hand syftade till förbättringar i de så kallade ”utvecklingsländerna” med ambition att uppnås till år 2015. Bland annat skulle fattigdomen halveras, alla barn få tillgång till skola och barnadödligheten minskas med två tredjedelar. Hur det gick för Millenniemålen kan du läsa i boken Blir världen bättre?
Millenniemålen var aldrig tänkta som slutmål utan processen för att ta fram en fortsättning på agendan pågick under många år och resulterade i Globala målen, som antogs av FN:s medlemsländer 2015. Globala målen är mer med sina 17 mål och 169 delmål mer omfattande och ambitiösa än Millenniemålen var. De lägger större tyngd vid begreppet hållbar utveckling och syftar till utrota fattigdomen i alla dess former och förbättra livsvillkoren för alla människor i alla länder.
Alla de områden som omfattades av Millenniemålen finns kvar i Globala målen. För de Millenniemål som hade uppnåtts, som att halvera fattigdomen och halvera andelen som saknar rent dricksvatten, sattes ännu högre mål som siktar på att framstegen ska omfatta alla människor år 2030. För de mål där utvecklingen gjort stora framsteg men inte nått hela vägen fram, sattes nya och mer ambitiösa mål.
En av de viktigaste skillnaderna är att Globala målen är betydligt mer universella än Millenniemålen var, som i första hand syftade till förbättringar i låginkomstländer. Globala målen ska uppnås överallt och kräver insatser i alla länder.
Globala målen gäller oss alla 7 miljarder människor som lever på jorden. De förenar oss i en gemensam handlingsplan för en bättre och mer rättvis värld – men vi behöver snabba och hållbara lösningar för att nå målen till år 2030!
Om alla känner till målen så kan vi tillsammans samla kraft för att göra dem till verklighet. Individer och organisationer kan också ställa krav på regeringar och företag utifrån sin kännedom om målen. Så berätta för alla du känner om Globala målen och ställ krav på dina lokala politiker, organisationer och företag!
Vill du ta reda på vilka mål ditt hjärta klappar lite extra för och få en personlig att-göra-lista med saker som du kan göra för att bidra till att målen blir verklighet? Gör testet och bli målmedveten här!
Visst kan det vara svårt att veta hur vi som individer kan bidra till en bättre och mer hållbar värld? Men alla kan göra något, och just DU behövs för att Globala målen ska bli verklighet!
Ta reda på vilka mål ditt hjärta klappar lite extra för och få en personlig att-göra-lista med saker som du kan göra för att stötta genomförandet. Gör testet och bli målmedveten här!
På sidan för respektive mål kan du också få snabba tips på hur du kan leva mer hållbart, klicka in på ett mål för att läsa mer.
På globalamålen.se finns mängder av resurser och material som ökar dina kunskaper om Globala målen och arbetet för en hållbar utveckling. Vad vill du börja med? Här är några förslag:
öka din kunskap! I spelet Målkompassen kan du testa dina kunskaper om läget i världen och samtidigt lära dig mer om hur det går för Globala målen runt om i världen.
Få personliga tips! Ta reda på vilka mål ditt hjärta klappar lite extra för och få en personlig att-göra-lista för hur du kan bidra till att målen blir verklighet.
Läs på om ett mål! Genom att klicka på ett av de sjutton målen får du mer information om vad målet innebär, vilka delmål som ingår, statistik och länkar till mer material för det specifika målet.
Kolla på film! Se förklarande och inspirerande filmer om Globala målen.
Bli inspirerad! Vad gör andra människor i Sverige för att bidra till Globala målen? Låt dig inspireras av 17 personer som ger sin bild av målen.
Läs en rapport! Fördjupa dina kunskaper om hur det går för Globala målen i Sverige och i resten av världen genom de senaste rapporterna.
