2
Ingen hunger
Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk
Uppdaterades senast den 3 december 2024
Hunger är en av de främsta dödsorsakerna i världen och idag lever ungefär 821 miljoner människor i världen i hunger. Brist på mat är en mänsklig katastrof som har långsiktiga effekter för människors hälsa och samhällens möjlighet till utveckling och tillväxt. Vår planet har försett oss med enorma resurser, men ojämlik tillgång och ineffektiv hantering lämnar miljontals människor undernärda.
Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som varje stat har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. Genom att främja ett hållbart jordbruk med modern teknik och rättvisa distributionssystem kan vi säkerställa tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat för alla.
Läs på lättläst svenskaMånga människor i världen dör för att de inte har mat att äta. I dag får ungefär 850 miljoner människor i världen för lite mat. Utan mat blir människor sjuka och kan inte arbeta. Därför blir utvecklingen* i landet dålig.
I naturen finns många resurser*. Men alla människor har inte tillgång till resurserna. Det gör att miljoner människor är hungriga. Att ha mat är en mänsklig rättighet*. Varje land måste ge sina medborgare rätt till mat. Hållbart jordbruk, ny teknik och rättvis fördelning* av maten skulle göra att ingen behöver vara hungrig.
Svåra ord
- Utveckling: om något blir bättre är det positiv utveckling, om något går sämre är det negativ utveckling.
- Resurs: en tillgång som vatten, mineraler, människor, mark.
- Mänskliga rättigheter: alla människor i världen har rätt till god hälsa, utbildning, frihet, val och så vidare. De mänskliga rättigheterna finns i FN:s konvention om mänskliga rättigheter.
- Rättvis fördelning: att man delar lika på det som finns.
Hur går det för målet?
Här kan du se statistik kring några av de indikatorer som används för att mäta hur målet uppnås.
Delmål
2.1 Tillgång till säker och näringsriktig mat för alla
Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om.
2.2 Utrota alla former av felnäring
Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov
2.3 Fördubbla småskaliga livsmedelsproducenters produktivitet och intäkter
Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket.
2.4 Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder
Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark och jordkvaliteten.
2.5 Bevara den genetiska mångfalden i livsmedelsproduktionen
Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal.
2.A Investera i infrastruktur på landsbygden, jordbruksforskning, teknikutveckling och genbanker
öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna.
2.B Förhindra handelsbegränsningar och marknadsstörningar, inklusive genom ett avskaffande av exportsubventioner, för jordbruksprodukter
Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan.
2.C Skapa stabila marknader för jordbruksråvaror och snabb tillgång till marknadsinformation
Vidta åtgärder för att säkerställa väl fungerande marknader och derivatmarknader för jordbruksråvaror. Underlätta tillgången till aktuell marknadsinformation, inklusive om livsmedelsreserver, i syfte att bidra till att begränsa extrema svängningar i livsmedelspriser
2.1.1
Prevalence of undernourishment
2.1.2
Prevalence of moderate or severe food insecurity in the population, based on the Food Insecurity Experience Scale (FIES)
2.2.1
Prevalence of stunting (height for age +2 or 2.3.1 Volume of production per labour unit by classes of farming/pastoral/forestry enterprise size
2.3.2
Average income of small-scale food producers, by sex and indigenous status
2.4.1
Proportion of agricultural area under productive and sustainable agriculture
2.A.1
The agriculture orientation index for government expenditures
2.A.2
Total official flows (official development assistance plus other official flows) to the agriculture sector
2.B.1
Producer Support Estimate
2.B.2
Agricultural export subsidies
2.C.1
Indicator of food price anomalies
